Jag var i Gävle och skulle träffa lite folk och hela kvällen kändes mest värdelös. Minns att jag ringde Alexander som jag inte hört av på länge bara för att ha något och göra. På något sent tåg hem vart det dock lite trevligare. Mannen som satte sig bredvid mig på tåget var social och vi snackade en del om musik och kom sedan in på andra ämnen. Då haka en ung kvinna på samtalet som satt i samma vagn som oss och vi diskuterade en massa olika saker.

Jag som egentligen haft en rätt värdelös dag och kväll hade inget inplanerat så när vi kom fram till Uppsala stod jag och kvinnan kvar och pratade en massa. Sedan skulle hon promenera hem med sina stora väskor och hon skulle gå ända till bortre Luthagen. Snäll som jag var erbjöd jag mig att hjälpa henne och bära och hon tog tacksamt emot. Så vi promenerade där hela vägen och samtalade om det mesta och det var riktigt trevligt. Hon var typ 25-30 år och hade man så var liksom aldrig något flirtande på något sätt. Själv var jag väl 19-20 år typ när detta hände.

Slutligen kom vi hem till henne och jag följde med in en kort stund och såg hur hon bodde. Hon ville ge mig något som tack för hjälpen men jag sa att jag inget ville ha men hon insisterade. Efter en del rundspringande i lägenheten kom hon på att hon hade ett paket blåbärsglass (1 liter) i frysen och jag tog emot den på ett villkor - Jag fick endast äta den själv eller bjuda till personer som var lika snälla som jag. Lär ha fått en sked också för sedan promenerade jag hem från Luthagen till Fålhagen och åt av glassen. Sedan åt jag upp det som var kvar av glassen med några kompisar. Kvinnan, ja jag minns inte vad hon hette och vi böt aldrig nr eller så. Kul minne som nu finns sparat här med. Tack och hej // Max Colliander

(Hittade inte bilden i den stora röran. Men nånstans finns en bild på glassen:p)