Jag har fortfarande inte spelat ut spelet fullständigt men klarat storyn och spelat tonvis med extrauppdrag etc. Detta spel gjordes från början till den bärbara konsolen PSP men nu finns den att nå för oss Playstation 3-spelare med genom "Metal Gear Solid HD Collection" som innhåller tre st MGS-spel på en skiva.

Till en början var spelet nytt, annorlunda och häftigt. Storyn fångar en direkt och självklart är inte allt så glasklart som man kan tro till en början. Är man ett fan av MGS-serien är detta spel ett måste även om det har några små brister som bekräftar att detta spel enligt många är ett officiellt spel i serien.

Men för den som är okänd med genren stealth-action eller bara gillar tv-spel så är det ändå värt att spela. Det är så oerhört stort och gång på gång får man upp nya funktioner och samlar soldater till sin armé vid basen Outer Heaven i Sydamerika.

Mer om storyn lämnar jag därhän för den är jäkligt invecklad och antingen fastnar man, eller inte. Spelet får utan tvekan 5 av 5 i betyg och är ett av de bästa spelen någonsin, alla kategorier inräknat. // Max Colliander

Det har varit tyst länge nu om det kommande spelet Metal Gear Solid: Rising som jag senast bloggade om i juli 2010. Nu i december 2011 har mer officiell information kommit och en ny trailer släppts och för att uttrycka mig milt så är jag djupt besviken och förhoppningarna om ett ytterligare historiskt bra spel som skulle berätta handlingen mellan två tidigare spel grusas hårt mot marken. Det värsta är att jag inte bara anar det, utan det är officiell information från spelskaparna själva.

Kojima productions som alltid legat bakom MGS-spelen har nu tagit in en ny samarbetsparner, Platinum games inc. Spelet byter också namn till att heta Metal Geas Rising: Revengeance. Detta är alltså inget nytt MGS spel utan någon ny grej som då förkortas MGR? Efter 24 framgångsrika år i MGS-serien sviker man nu fansen och ger ett annat företag makt och påverka och det ser inte bra ut.

Om Platinum games inc så gärna ville göra ett actionspel fri från den tidigare MGS-historien kunde de väl ha gjort det själva. Att spelet inte bjuder på de 24 årens "Tactical Espionage Action" är också uppenbart då de officiellt säger att detta blir ett renodlat actionspel så allt det klassiska från MGS verkar som bortblåst. Sedan är den utlovade storyn som ska fylla i handlingen om Raiden mellan två tidigare spel som bortblåst och nu är det ett spel som utspelar sig efter det senaste spelet och inte behöver beröra något av den tidigare historien alls.

Den nya trailern ger mig känslan av att detta blir något i stil med Star wars Clone wars, eller Terminator 4. Något som blir känt och säljer p.g.a. att folk förklippar det med något tidigare utgivet som gjorde succe, men sedan inte fyller i story alls utan om om möjligt skapar nya frågetecken, eller inget alls. Musiken, något som varit oslagbart i MGS-spelen verkar inte heller finnas där, trailern är som vilken actiontrailer som helst musikmässigt och det enda som imponerar är väl grafiken.

Nu sägs det dock att Kojima productions övervakar spelskapandet så det blir troget den tidigare MGS-miljön och storyn. Men har man inte hört det förut? För ett kort exempel, JK Rowling skulle övervaka Warner Bros Harry Potterfilmer, och hur klockrena är dom i jämförelse med böckerna? Nu är Hideo Kojima fortfarande med i spelskapandet så man kan ju alltid hoppas det blir ett bra spel, men jag tror inte det. // Max Colliander

Börjat spela det allra första spelet i MGS-serien nu, Metal Gear heter det kort och gott. Spelet är inte alls så irriterande som man varnats för men det är ju klart man märker att det är gammalt, från år 1987. En Fox Hound-medlem (Gray fox) har infiltrerat militärbasen Outer Heaven som tagits över av terrorister. Med på radiolänken är ingen annan än Big Boss.

Att spelet är så gammalt och simpelt har sina för- och nackdelar. Jag undrar ju verkligen hur de tänkte att spelaren skulle stå ut med den höga sirensignal som hörs varje gång man försöker ringa Big Boss på sin Codec och han inte svarar. Men att det är så simpelt gör ju också att fiendens synfält är uruselt, man kan stå bredvid, eller framför dom men de kan endast se rakt rakt fram liksom så det är lättare att infiltrera basen än det först ser ut.

Nu spelar jag spelet för storyns skull och det är det som lockar mig men spelet är ändå över förväntan, nostalgin är ju totalt i princip allting. Man har givetvis cigaretter från början, och olika level-kort för att komma in i olika rum.

Nu ska jag inte bli alltför långrandig, men vi som tyckte att MGS-serien i allmänhet varit en röd tråd med nostalgi under spelen som kommit 1998 och framåt kan nog inte sätta oss in i den nostalgin som spelarna som spelade Metal Gear 1987 känt när de nyare spelen som kommit tio och tjugo år framåt. Jag ser fram emot och fortsätta spela Metal Gear då det är rakt i genom awesome! // Max Colliander

Fallout 3, till Playstation 3 är det första spelet i serien jag spelat. Spelet utspelar sig i framtiden i USA. Världen som man rör sig över är nästintill utplånad av ett kärnvapenkrig flera generationer tidigare. I säkra, isolerade valv i berg föds man, och man dör. Men när karaktären man skapar från födseln är i typ övre tonåren händer något dramatiskt. Hans pappa lämnar valvet (mor dog vid förlossningen) och man följer givetvis efter.

Från de första solstrålarna är du fri att göra vad du vill, och det är inte lite det. Man kan följa storyn och göra uppdrag som har med pappans frivilliga försvinnande och göra eller helg ägna spelandet åt annat. Världen i Fallout 3 är otroligt stor och utforska och efter kanske hundra timmars spelande finns det fortfarande ställen att kolla om igen, och nya områden att besöka. Detta är unikt och att världen inte utspelar sig i banor utan är öppen, platt så får man en stor känsla av att det är verkligt.

I ödemarken finns det fientliga människor som vill råna och döda en, strålskadade varelser som muterat och människor som du och jag. Valutan är kapsyler och dricksvattnet innehåller radioaktiv strålning och allting är verkligen grått och förstört. Människor man möter, i små byar och andra ställen kommuniceras med genom flervalsfunktion så man kan välja själv vad man ska säga och bemötandet utgår från vad man själv säger. Hur man agerar påverkar ens karma så man kan vara både exceptionellt ond, men också god. Uppdrag efter uppdrag och nya troféer samlas in.

En sak jag verkligen gillar är hur det är så knapert hela tiden, med valutan, med tyngden av hur mycket man kan bära osv. Det går liksom inte att bara springa runt och levla upp i några timmar  och sedan äga hela spelet. Svårighetsgraderna är smarta och när man tjänar tillräckligt med experience-points levlar man upp och får bl.a. välja en ny egenskap åt sin karaktär. Att skjuta fiender är en stor del av spelet och det gör sig utmärkt i VATS-mode som är en unik funktion i spelet då allt pausas och man kan välja vilka kroppsdelar som skall beskjutas och man ser hur stor skada det gör m.m. Att smyga runt i öde, mörka kloaker och upptäcka att man är förföljd av en eller flera strålskadade Ghouls gör sig riktigt läskigt ibland.

Avslutningsvis måste jag dock komma till de negativa delarna i spelet. För att få alla troféer måste man köpa expansionspaket (kan göras online på PS3-store). Dessa paket känns ju kul och köpa om man verkligen gillade spelet, men för nästan 100 kr styck? Man får några få uppdrag till för 100 spänn, det är dyrt. Alltså kostar det 500 kr om man vill ha alla expansioner. Jag köpte två stycken men en har jag knappt provat och varför det kommer jag till nu. Fallout 3 är ett spel som ju längre man kommer, ju mer information som på något sätt läses av börjar bugga mer och mer. Till en början förstod jag inte vad folk snackade om för mig buggade ju spelet inte, möjligtvis gick renderingen lite långsamt så det hackade fram ibland.

Men det blir värre, mycket värre. Helt plötsligt kan spelet låsa sig, och man måste starta om konsolen och förlorar allt man gjort sedan denna senaste gången man sparade. Att spelet hackar och låser sig totalt sker om och om igen och blir i längden outhärdligt då det verkar öka i frekvens ju mer man utforskar. Att ett så modernt spel, till Playstation 3 buggar så fatalt mycket som Fallout 3 gör är riktigt riktigt illa. Uppföljaren Fallout New Vegas ska enligt uppgift bugga ännu mer och jag är inte den enda som avstår från uppföljaren just p.g.a. detta.

Jag skulle vilja påstå att det för speltillverkarna är direkt pinsamt att så mycket förstörs av tekniska problem. Om inte buggarna fanns skulle jag troligtvis köpa alla fem expansionerna och klara ut spelet in i minsta detalj, betyget vore lätt 5 av 5. Nu vill jag varna och avråda hellre. Detta är ett otroligt bra tv-spel, men aldrig värt ett fullt pris. Spara ofta helst hela tiden och undvik och spela i områden som buggar mer än andra, ganska trist alltså. Betyget för Fallout 3 blir slutligen en knaper 3 av 5, varför kan man inte få tillbaka pengarna på defekta tv-spel liksom? // Max Colliander

Jag inhandlade detta spel för väldigt längesen och spelet var väl lite på impuls. Det såg häftigt ut och jag har alltid velat hitta det ultimata Star wars-spelet. Körde några försök på träningsnivåerna men tyckte inte om det alls. Man dog för lätt, instruktionerna var otydliga och kontrollen ej fulländad.

Dammade dock nyligen av spelet och satte det i Play station-2 konsolen. Det var lite kämpigt till en början men jag gav mig tusan på att klara alla träningsuppdrag och ju mer grejer jag låste upp i spelet ju roligare blev det. Jag har nu testat de olika spelsätten och tycker faktiskt det är ganska så underhållande.

Storyn utspelar sig kring maktövertagandet i episod tre och man spelar som en av alla kloner. Banorna känns igen från filmerna och grafiken är helt okej liksom ljudeffekterna. Storyn utifrån en klons perspektiv är spännande i mellansekvenserna men brister finns och det stör jag mig på. De övriga spelsätten fungerar bra som underhållning de med men jag vet inte hur kul spelet vore om man inte var ett stort Star wars-fan.

Spelets främsta svaghet är nog variationen, bana efter bana oavsett spelsätt är ganska liknande till spelsättet, fullt krig och springa, hoppa, skjuta. Rymdbanor existerar och det är häftigt att under rungande rymdkrig landa på fiendens skepp och inta deras kontrollbas. Även fordon kan intas under markstrider. Men speler är ändå ganska platt och håller inte i längden. Men med lite tålamod kan man alltid få ut en del spännande timmar. Spelet får en stabil 3 av 5 i betyg, och det är faktiskt ett av de bättre Star wars-spelen jag spelat. // Max Colliander

Spelade detta lite klassiska PC-spel (som naturligtvis slutade fungera för 2-3 datorer sen) på Playstation istället. Med stor förväntan gick det inte alls som jag tänkt mig, denna typ av spel SKA spelas på dator. Bortsett från att kontrollen är ovan och krånglig så var grafiken makalöst urusel. Förstår inte hur det kunde vara så dålig grafik på ett Playstation-spel. Jag funderar på att sälja spelet nu men har inte lagt upp det på Tradera än i alla fall. Enformigt, drygt och fult kort och gott. 1 av 5 i betyg // Max Colliander

Spelat detta Playstation 2-spel från början igen och tänkte köra seriöst nu med storyn och allt. Men hur bra det än var när det kom ut så sätter det emot, i halsen typ. Nä men nånting gör det inte alls roligt. Jag har nu slutat spela efter flera timmar av spel och liksom tidigare kom jag aldrig iväg till den andra eller tredje ön av spelet utan var fast på den första. Men fast och fast vill jag inte påstå, spelet är inte precis jättesvårt.

Grafiken är bra tycker jag, inget att klaga över egentligen. Musiken är lysande genom radiokanalerna som kör olika musik och känslan av att köra bil känns bra. Storyn då? Den finns där tydlig, bra eller inte vet jag väl inte utan det beror på hur mycket moral man kör. För detta spel har Noll moral, det är ett som är säkert. Men det gör inte spelet till dåligt i sig.

Jag lockas bara inte att spela vidare, jag lockas inte att leta upp massa gömda paket och höjer inte på ögonbrynen när jag av en slump hittar ett. Att köra uppdrag med taxi, ambulans etc. är kul i max tio minuter. Polisernas AI är heltrög emellanåt så det är knappt kul med biljakterna heller. Men framför allt är det avsaknaden av nyfikenhet på nästa uppdrag som drar ned betyget på Grand theft auto 3. Jag blir inte nyfiken av vad nästa kriminella uppdrag blir, vem som ska skjutsas, dödas eller vad det än kan vara. Jag tröttnar och spelet hamnat på hyllan ännu en gång.

Om jag skrivit det här när spelet kom ut hade jag nog sagt att det var bland de bästa jag spelat och givit ett femma i betyg. Nu kan jag tyvärr inte det, spelet känns halvdant rakt i genom och man känner ingen vilja att ta sig vidare. En knapp tvåa av fem i betyg blir det tyvärr. // Max Colliander

Funderar på om jag ska sälja detta spel till Playstation, eller ej. Spelade det en timme och det var väl rättså kul dock väldigt enformigt och grafiken är väldigt ful och stel. Men najjs att man kan spela som Enköping:D. Ljudeffekterna is spelet är givetvis bra och spelet kan ge lite nöje någon gång ibland kanske. Var säkert ett bra spel när det kom ut men sedan dess har det kommit sju till i serien. // Max Colliander

Tv-spel till Playstation 3 som handlar om Harry Potter-filmerna 1-4, men i en värld av lego. Jag har tidigare spelat Lego-spelen med Star wars och uppskattat dom riktigt mycket. I Harry Potter Lego tas spelaren till nya höjder och spelet har förbättrats mycket.

Grafiken är hur stilren som helst och man ser verkligen varje legobit och nostalgin bär av när man känner igen ex. bladen som man hade på palmer på piratön IRL i lego när man var liten. Att de gjort spelet utifrån filmerna och inte böckerna är också uppenbart och de små videosekvenserna man får fram på löpande band är från filmerna, dock med en stor smula humor.

Spelsättet är utmanande och mer pussel och tänkande än ren action som i Starwars-lego. Ultimat blir spelet i två-spelarläge där även skärmen är otroligt smart med huruvida den splittrar eller inte så man kan gå åt olika håll. Många gånger har jag varit nära och ge upp för stunden men sedan löst en gåta och kommit vidare, härligt utmanande alltså. Musiken/Ljudeffekterna är jättebra och även här taget från filmerna.

Sammanfattningsvis är detta ett riktigt bra spel, om man sedan gillar Harry Potter och lego så är det ett jävligt bra spel samt har bra humor. Spelet kommer spelas om någon gång i framtiden och Lego Harry Potter years 5-7 borde väl komma någon gång. Solklart 5 av 5 i betyg. // Max Colliander

Final Fantasy VII till Playstation, spelet man spelade hos kompisar som liten, gillade men aldrig fattade något av mer än att nöjeslandet med Chocobo-racing var awesome. Haft spelet ett tag nu och nu klarat ut det, dock fegat med guide för och inte missa något:p, vilket givetvis hände då jag la den ifrån mig en stund. Storyn är väldigt bra och handlar mycket om miljön och hur vi människor suger ut planetens energi. Man får följa ett team på 8-9 karaktärer med Cloud Strife som huvudroll, en legosoldat och f.d. elitsoldat som anlitas av miljö"terroristerna" i Avalanche. Ett klassiskt, om inte det mest klassiska RPG-spelet genom tiderna.

Grafiken är plottrig men det gör inget, spelskaparna tog sig verkligen vatten över huvudet när de skapade detta spel år 1997. Att de försöker göra så himla mycket, med så lite teknik gör spelet väldigt speciellt och det är inbjudande. Men stör man sig på grafiken från början är det nog inget spel man ska ge sig i kast med. Musiken/ljudeffekterna är liksom alltid i Final Fantasy av högsta kvalité.

Jag satte igång med Chockobo-uppfödning så fort det var möjligt och kämpade hårt för att till slut få en guld-chocobo och visst vare värt det. Racingen med dessa fågeldjur var visserligen inte alls så rolig som när man var liten men nostalgin var stor under hela spelet, särskilt då man kan engelska nu. Spelet är ett av de bättre i FF-serien tycker jag men nummer tio i serien är fortfarande det bästa jag spelat. // Max Colliander

Detta är ett PC-spel som hängt med länge. Det kom ut redan 1999 enligt Wikipedia och även om det är gammalt så håller de än. Ett klassiskt First person shooter-spel som utspelar sig i framtiden då man vill ha kontroll på våldet och därför anordnar turnéringar. Storyn i sig och faktan om div. banor och karaktärer är mest för syns skull då det är spelandet som är det givande rakt av. Man börjar med ett spelläge, deathmatch men ju mer man klarar ju fler spellägen låser man upp.

Grafiken fungerar bara bra, ljudet i spelet är imponerande och variationen hyggligt stor. Dock är AI:n inge vidare så när man spelar i lag mot andra känns det som ens medspelande AI:s lika gärna kunde försvinna, typ. Ibland gör de bara mer skada. Men visst är det kul och ge dom order, och ibland fungerar det helt okej.

Spelet har funnits länge och har många uppföljare, som jag inte spelat. Men för och vara ett så pass lyckat spel som gjordes för så längesen blir betyget en stark 4 av 5 i alla fall. Många timmars spelglädje alltså. // Max Colliander

Hittade en jättefin video om Metal Gear-sagan som jag är helt såld på. Denna video är tillägnad Naked Snake aka Big boss, samt Solid Snake. // Max Colliander

Plockade fram denna gamla klassiker. Tänkte spela två timmar men tappade bort tiden faktiskt. Spelade ut spelet och att jag mindes det mesta stod klart då samtliga banor klarades med 100 % mynt hittade så alla bonusar låstes upp direkt. Sedan spelade jag om de två första världarnas banor för att slå rekord rent tidsmässigt, inte särskilt svårt.

Frogger 2 är ett enkelt och roligt samt beroendeframkallande spel. Banorna är för korta dock men det är väl anpassat för yngre spelare. Grafiken och musiken är trevlig och det är ett nice spel. Lätt 3 av 5 i betyg även om spelet är kortlivat. // Max Colliander

Så har jag försökt mig på detta tv-spel till Playstation 2 ännu en gång. Det är en mycket kritiserad uppföljare på det sjukt bra spelet Final Fantasy X, eller ja tio då. Men jag fastnade på samma ställe kring 40 % avklarat precis som för något år sedan. Nu gick jag dock inte vilse och tröttnade utan hade gett mej fan på och klara spelet och få fram ett av (vad jag hört) flera olika slut. Sprang runt i timmar, levlade upp osv.

När jag till slut ger mig och kollar guide på Internet visade det sig att jag hade missat tre otroligt viktiga grejer i spelet bl.a. en kista som verkade onåbar i något tempel. Ingen hint om detta gavs i spelet och då det är en story med kapitel verkade det som att jag nu hade passerat chanserna och få tag på dessa viktiga grejer. Så allt levlande var lönlöst bossen jag var på var omöjlig och grejerna jag missat onåbara. Slutade spela, igen.

Jag kommer antagligen göra ett nytt försök någon gång, men då ska jag sitta med en guide framför mig från början så jag åtminstone kan klara ut spelet. Men det blir nog tidigast om några år skulle jag tro. Om spelet får jag väl säga att det är rätt värdelöst kort och gott, i alla fall så mycket som jag fått erfara hittills. // Max Colliander