Robin Manhood & de muntra hen - ett hairligt spex

Robin Manhood är en spexteater som med två akter och paus är ca tre timmar lång. Föreställningen utspelar sig under medeltida England och samhället är ett matriarkat styrt med järnhand, männen skickas på korståg för att laga gröt och hjälpa kvinnorna som krigar, det är kärlek, humor, action, ninjor och sköldpaddor och mycket mer.
 
Allt blir väldigt levande med en orkester och improvisationer där publiken involveras genom att få påverka berättelsen eller begära omstarter. Med en stor del humor och samhällsaktuella referenser och superproffsiga musikframträdanden tycker jag det är en skam att det inte alltid var slutsålt så bra som det här var, troligen det bästa jag sett i teaterväg.
 
Efter att ha sett två föreställningar som tack vare improvisationen också blev olika varandra kan jag säga att Norrlands nations NoNSEns-grupp är den bästa teatergrupp jag känner till. Ser gärna mer framöver. // Max Colliander
 

Ny kategori

Har precis kommit på något att göra med alla osorterade bokmärken i webbläsaren som bara tar en massa onödigt utrymme, men som jag ändå valt att spara av någon anledning. Jag rensar bort dom från webbläsaren, men gör ett kort blogginlägg om dom så jag ändå har det sparat på ett sätt som inte tar onödig plats och stör. Först ut blir ett bokmärke från en annan blog, om filmer. // Max Colliander

Eurovision song contest 2013

Jag ville inte veta något om finalen i Malmö innan så under en vecka undvek jag svt.se och dagarna inpå fick jag vara noga att inte läsa folks facebook-uppdateringar samt artiklar på unt.se. Lite drygt att de så gärna vill avslöja allt innan vad är då vitsen med programmet?
 
Mina spontanta favoriter var i alla fall bidragen från Norge, Danmark och Azerbajdzjan så det  var ju kul att de var bland de fyra bästa. Danmark vann och redan dagen efter spelades en parodi in i Uppsala. // Max Colliander

Final - Melodifestivalen 2013

Så har årets upplaga av Melodifestivalen nått sin ända. Som väntat kom ingen av bidragen i närheten av fjolårets vinnarlåt Euphoria framförd av Loreen. Liksom tidigare år har jag varit mer intresserad av mellanakterna som även detta år var betydligt bättre än de flesta deltagande artisterna, kvällens final var inget undantag.
 
En nyhet i år var att en artist från Andra chansen (som alltså kom trea eller fyra i deltävlingen) vann hela rasket och får representera Sverige i Eurovision song contest i Malmö i maj. Vinnaren, Robin Stjernberg med låten You var en av mina favoriter men var han tittarnas favorit, folkets favorit? Icke - det här är inte första året som en form av expertjury påverkar utgången och tittarnas favorit, den som fick flest röster kom därför på en andra plats.

Det är längesen nu jag lade av med och rösta i Melodifestivalen och det är en princip jag fortsätter att övertygas om även i år, varför betala för en röst som sedan bara körs över? På Facebook har det startats hatgrupper mot den externa expertjuryn och jag förstår att de som röstade på Yohio känner att det är orättvist, men kom ihåg det då och sluta rösta så slipper du bli lika upprörd nästa år. Artisten med flest röster i år var Yohio med låten Heartbreak hotel, men det gör ju ingen till vinnare heller.
 
Personligen tycker jag kvällens omtolkning av Euphoria var det bästa och även den bästa omtolkningen nånsin av en vinnarlåt (i finalen är det alltid en omtolkning av förra årets vinnarlåt). // Max Colliander
 
 
Slutligen kommer min lite nördiga lista över vad jag tyckte

14 poäng, Sean Banan - Happy feeling och bra fart
14 poäng, Robin Stjernberg - Jättemysig låt och framträdande, och rösten
12 poäng, Ralf Gyllenhammar - Bra på alla sätt och vis
10 poäng, Yohio - Bra på alla sätt och vis men hade önskat mer rent textmässigt
10 poäng, Anton Ewald - Bra framträdande
10 poäng - Ulrik Munther - Fin låt men bakgrunden på scenen kändes inte helt hundra
7 poäng - David Lindgren - Aldrig gillat han så mycket glad att han inte vann
7 poäng - Ravaillacz - Småkul låt, o nu är den glömd
5 poäng - State of drama - Riktigt intetsägande låt och framträdande, tråkigt
5 poäng - Louise Hofsten - Endast döda fiskar flyter med strömmen, seriöst kom på nåt nytt

Sound of music

Sound of music är en gammal klassiker (finns även som film) som just nu går på Uppsala stadsteater. Teatern är liksom musiken på svenska och många repliker känner man igen direkt från filmen. Med odödliga klassiker som Do-re-mi, och My favourite things och bra skådespelare får teaterföreställningen inte så oväntat 5 av 5 i betyg. // Max Colliander

Den flygande handläggaren

Har varit och sett teatern Den flygande handläggaren på Uppsala Stadsteater. Den var väldigt bra, rolig och allvarlig. Jag gillar att man kritiserar de med makt, myndigheter och personer som p.g.a. sin maktställning och klassposition kan få en gräddfil i samhället. Målet för kritiken är framför allt Försäkringskassan. Teatern får en stark 4 av 5 i betyg. // Max Colliander
 

Tröttnat lite på tågen

SJ har haft stora problem under en längre tid (inte så konstigt i och för sig) men irriterat mig så mycket på sistone att jag under min Oslotripp beslöt mig för att skriva upp saker som inte borde behöva inträffa.
 
På väg till Oslo uppstod ett signalstopp, felskyltat på en perrong som gjorde att tåget försenades ytterligare och givetvis även "vi kan inte köra så fort nu för vi har ett pendeltåg framför oss", ja men bygg fler spår då?!
 
Sedan under hemresan hade vi tågmöte då vi tvingades stå still, samt stå still en gång till med anledning av att ett annat tåg skulle passera.
Så nu fick jag skriva av mig det. Att politikerna säger att de vill att fler åker tåg är ett stort skämt, ett dåligt skämt. // Max Colliander

Äventyr i Eskilstuna

Jag tog ensam tåget till Eskilstuna på fredagsmorgonen för att se Kents konsert i deras hemstad. Det blev dock ett litet äventyr. Redan på tåget mot Södertälje var det trevlans och snackade hela vägen med en typ jämnårig kvinna som arbetade som Sjökapten i det militära, intressant och det är ju roligt och lära känna människor man aldrig träffar igen och aldrig behöver något namn på.
 
Framme i Eskilstuna köpte jag proviant för att klara dagen och vägbeskrivningen till nians busshållplats var pålitlig in i det minsta. Dock skulle inte nästa buss till Sundbyholms slott gå förrän efter ca 1,5 timme och jag ville ju inte vänta. Frågade en gammal tant i vilken riktning jag borde gå och sedan bar det av. Liftade först med en lastbilschaufför till en stor rondell och strax därefter stannade en bil med en man och hans lille son. De var med trevliga och körde en liten omväg så jag fick skjuts ända fram.
 
Väl framme vid Sundbyholm slott var det rätt många som samlats redan.
Att jag var en av de tidigare som kom bekräftades när jag fick siffran 83 på handen för att komma in i den ordningen, 1-100 tror jag det var som fick siffror. Såg en del som ritade dit egna siffror men de hade alla skrivit 747 i stället. Det var skönt att man inte tvingades stå i en kö hela tiden utan kunde socialisera sig lite och ta det lugnt i skuggan då insläppet inte började förrän kl 17.30.
 
Väl när kön började bildas träffade jag 6 personer som blev mitt sällskap för kvällen. Minns bara namn på tre-fyra st av dom nu dock. Vi hamnade i rad fem framför scenen. Vi fördrev tiden med att spelade kort, läsa högt ur en bok och dricka cider m.m. som man kunde köpa på festivalområdet.
 
Nästan exakt kl 21.00 på utsatt tid föll lakanet och konserten började. Mer om den i ett annat inlägg, men det är inte utan anledning jag såg Kent spela live för fjärde gången. Efter konserten var det mörkt ute och tusentals och åter tusentals med människor vallfärdade ut mot parkeringarna och den enda väg som gick drygt en mil in mot stan.
 
Några bussar tror jag inte gick och från andra hörde jag att väntetiden för taxi var nästan en timme. Jag liftade men hade inte lika tur denna gång, dels för att den planerade sovplatsen gått om intet och dels för att ingen ville plocka upp en ensam man som ville in till stan. Jag hade egentligen gett upp hoppet om lift när en större bil med flera rader av säten stannar upp. Det hade plockat upp fler liftare innan mig och hade en plats kvar.
 
Jag nämnde lite i förbifarten att jag saknade sovplats och världens snällaste Eskilstunamor löste det så in i norden bra. Efter att alla liftare droppats av och hennes dotter med pojkvän droppats av åkte vi ut på landet där hon och hennes karl bodde. De bakre sätena fälldes ned och jag fick en tjock madrass ovanpå, filtar, kuddar och en stor sittdyna att täppa till mellanrummet med. Hade lampa i taket så läste lite serier, fick juice och gick på toa en snabbis inne i villan.
 
Jag sov väldigt bra och vaknade bara några få gånger då det var kallt
(bra med två filtar) och sedan varmt när solen brassade på men då la jag sittdynan som gardin och det blev mycket skönare. Kl 10.00 var det frukost inne i huset och jag fick hälsa på karln och några husdjur bl.a. en hund, katt och en nyfödd kaninunge. Efter frukosten fick jag skjuts in till stan och stationshuset och tackade så himla mycket för allt.
 
Väl i city hade jag några timmar och slå hål på. Hittade två unga män från Jehovas Vittnen som jag konverserade med och de tog gärna min väska under ca 40 min så jag kunde ta en powerwalk i stan. Sedan hittade jag av en slump Eskilstunas egen Kent-butik och köpte bl.a. de senaste albumet.
 
Det blev alltså ett händelserikt och äventyrligt dygn, ångra inte de 999 saker du gjorde, utan de du inte gjorde. Tack Eskilstuna - på återseende någong gång. // Max Colliander
 
 
 

Fortsatt medlem hos Rädda Barnen?

För en sisådär sex år sedan gick jag med i Rädda Barnens ungdomsförbund (RBUF) och blev automatiskt vad jag förstått det som också medlem i Rädda Barnen (RB). Jag var med en kort period kring sommaren 2006 men har sedan inte gjort något i organisationen.
 
När jag betalade min sista medlemsavgift vet jag inte men år 2009 ringde jag och sa att jag inte var intresserad att få mer post så jag hade väl tröttnat redan innan dess. Jag sa att det bara var slöseri med deras ekonomi, tid och energi liksom min egen.
 
Men så lätt var det inte att gå ur utan post fortsätter att rassla in. Brevet "Medlem 2011" ligger ännu oöppnat och för ett tag sedan kom ett kuvert med rubriken "Medlem 2012". Jag har också fått företagsreklam genom RB, något jag tackar nej till på brevlådan men de RB tycker tydligen de har rätt att pracka på mig saker jag inte vill ha i alla fall.
 
Under alla åren har jag troligtvis stått som medlem hos RB, och ju fler medlemmar de har ju mer i statligt ekonomiskt stöd gissar jag att de får? Alltså utnyttjar mig för att fuska till sig pengar.
 
Jag tror inte de är ensamma om sin ovilja att ta bort medlemmar ur sina register, men det är ju intressant och se hur länge de kommer sända mig post, post som inte ens öppnas samt skicka ut medlemskort som jag aldrig betalat för. // Max Colliander

Hunden som försvann

Var ute och promenerade och tog svängen förbi Gamla Uppsala. Tycker det är rätt trevligt och vara ute och gå på kvällarna. Minns en gång lite särskilt då jag gick förbi en villa och en hund som var rätt stor började skälla och rusa längs staketet med sin husse som ropade argt åt den och komma tillbaka.

Förut varit med om liknande men kände på mig att den här hunden bara ville leka men tycker ändå man ska ha mer koll över sin hund, särskilt då den hade förmågan att hoppa över staketet och komma fram till mig. Hussen rusade i ilska mot hunden eftersom den inte fick bete sig så och hunden som hette Lucy försvann kvickt, åt andra hållet. Han började ropa efter henne och jag frågade om jag kunde hjälpa till kändes ju lite som om det var mitt fel som kommit gående förbi. Men han sa att det var lugnt och jag fortsatte gå.

Det jag egentligen reagerar över i denna berättelse var hur han ropade, och ropade, och ropade efter hunden som inte verkade komma tillbaka. I säkert fem minuter hörde jag hur han ropade efter hunden så jag började ju fundera lite.

Kan den ha velat dra iväg för att den inte trivs hos sin ägare, eller vad i hela fridens namn kan den ha hittat som var så intressant att den helt struntade i husses rop efter den och kom hunden nånsin tillbaka? Får la hoppas det. Jag fortsätter och promenera i alla fall men blir inte så ofta nu i kylan. // Max Colliander

Julbak

Lite sent ute men i helgen blev det julbak hos Elin. Hade dock ätit tre stora rullar med tacos så jag åt knappt av pepparkaksdegen som är så god. Men nu är pepparkakorna slut och de andra kakorna med som bakades. Gott var det i alla fall. // Max Colliander

Max Collianders blogg Colliander Max

Gott nytt år

Så var det år 2012 nu då, och jordens undergång väntar. Världskrig kanske? Kärnvapenkrig mellan Iran och USA/Israel kanske? Den som lever får se. Vi var fyra st som drog till Elin i alla fall och firade nyår och även om fyrverkerier är tradition och något man är van vid denna dag så gillade jag ännu mer alla de tysta "nyårsraketerna". Skulle faktiskt kunna tänka mig och själv införskaffa sådana till nästa nyårsafton.  

Låten som spelades just på tolvslaget var klassikern Båten Anna av Basshunter. Jag har nyårslöften och har hittills tränat två gånger, alltid något. Gott nytt år! / Max Colliander

Idol VS True talent

Tänkt skriva detta inlägg ett tag och nu verkar ju True talent vara slut för denna säsong likaså Idol. Dessa båda tv-program går ut på att hitta någon som har en musikalisk förmåga. I Idol är det just en stjärna man ska hitta som skivbolag kan tjäna pengar på. I True talent vinner man inget skivbolagskontrakt utan får pengar i vinst istället och det är fokus på att hitta "Sveriges bästa röst".

True talent pepprade på med reklam och jag tyckte det verkade spännande även om reklamen i längden avskräckte mer än lockade då man tröttnade på hur ofta den gick. Istället för en jury är det tre coacher och i början går mycket ut på att deltagarna ska sjunga utan att de som röstar ser hur de ser ut. På så vis är det mer ärligt än Idol tycker jag där så mycket mer än rösten spelar roll.

Idol, ja behöver jag förklara mer alla vet nog precis vad det är för tv-program och dessa två program är rätt liknande med finaler en gång i veckan då någon åker ut men nu till jämförelserna.

True talent är tråkigt, tyvärr. De tre coacherna är inte mycket för underhållning och när de kommenterar deltagarnas framföranden är de mer i stil med Småstjärnorna-juryn från 90-talet där allt bara är gulligull och så professionella känns dom inte heller. I de första programmen kändes det lite som i något Top model-program då deltagarna verkade tävla i att tycka synd om sig själva och hon har haft det så svårt eller han har gjort dittan och dattan i sitt tidigare liv, so what?

 

True talent hade dock fördelar med. Relativt ofta sjöng artisterna egna låtar och Paulina från mitt lokala Willys framförde en jättebra låt tidigt i programmet och blev snabbt min favorit. Tittarna får ringa och rösta och de två med minst röster får duellera akustiskt alltså sjunga om en ny låt utan så mycket musik i bakgrunden och sedan avgör coacherna vem som får åka ut. Jag gillade den delen av programmet men så fort coacherna öppnade sina munnar började tristessen och teatern kändes det som. Sedan uppmanas tittarna att bara rösta efter hur deltagarna låter vilket självklart inte alla gör utan utseende och framträdande och låtval avgör ju med så hela grundidén faller ju lite på sig självt. Och det fanns liksom ingen underhållning i True talent, deltagarna sjöng ju bra ibland men underhållningen kändes inget vidare, det är ytterst få framträdanden jag ens minns och jag minns att när jag testade och se Idol en fredag så gillade jag fler bidrag den kvällen än jag gjort under hela True talent-säsongen.

 

Hm detta skulle bli ett inlägg där jag jämförde programmen men det blev snarare en sågning av det ena. Men det är kanske inte mer än rätt så som jag upplevde programmet. Efter ett tag började också annat dyka upp på söndagkvällar och jag brydde mig inte så mycket om att ta reda på vem som åkte ut eller att se fram emot nästa söndagkväll. Idol må vara cyniskt och elakt mot deltagarna ibland men jag tittar inte på tv en fredagkväll för att bli arg på en vuxen person (typ Bard) som får betalt för att ta ut det i svängarna och kritisera en deltagare lite extra hårt. Kan dock påpekas att jag tröttnade på TV4s hetsjakt på youtube och slutade titta på Idol med efter ett tag.


Chokladbollar

Är den en sak man lärt sig av att onlinesurfa bakrecept så är det att det aldrig blir lika mycket som det står att det ska bli. Panikbakade lite precis och hittade recept på chokladbollar på arla.se. Enligt receptet ska det bli 35 st chokladbollar och på bilden är det ju inte precis jättesmå bollar man ser.

Men gjort är gjort och jävligt goda blev dom, men blev det 35 st? Nja inte riktigt, 25 st då? Nepp. Nu gjorde jag dock visserligen stora så att det gick fortare men av detta recept fick jag 6,5 chokladbollar och jag rullade dom bara lite större än jag brukar. Så kan det bli, så får njuta riktigt ordentligt sen. Hej svej god jul och gott nytt år i förskott eller vad man säger. // Max Colliander


AIS omgång 17

Säsongen började helt okej för Almtuna men något superbra spel var det aldrig tal om. Efter förlusten med 2-7 hemma mot Västerås började det dock gå mer rejält utför. Förlust sex gånger på de åtta senaste matcherna ser inget vidare ut och laget ligger nu på plats 11 av 14 i Allsvenskan. Ikväll väntar visserligen hemmamatch men gästerna är Örebro som leder tabellen och redan har tjugo poäng mer än Ais.

Denna säsong känns inge vidare och Almtuna som tidigare spelat i kvalet upp till Elitserien är nu inte långt ifrån att få spela kvalmatcher för att gå ned till en lägre serie. Så hoppas verkligen Ais rycker upp sig och tar poäng ikväll mot Örebro. Kl 19.00 börjar matchen. // Max Colliander


Huset vid Flon (Teater)

Såg föreställningen Huset vid Flon i Stockholm för ett tag sedan med ja, släktingar får man väl säga. Alltid trevligt med teater tycker jag det blir så annorlunda jämfört med film. Huset vid Flon skulle handla om en klassresa och utspela sig typ tidigare på 1900-talet men jag tycker mest det var en allmänt tragisk berättelse, själva handligen alltså.

Teatern handlar om en familj, två barn och mor och far och deras liv och relationer. Mycket drama och skrik och stoj på scenen, med skådespelarna Katarina Ewerlöf och Göran Ragnerstam i täten är mycket bra. Tiden flyttas fram och tillbaka när de båda barnen (som ju inte är så små längre) minns tillbaka hur det var och även om det kan kännas lite hoppigt och svårt att hänga med så tycker jag de gjorde de scenerna riktigt bra. Kul med en så simpel effekt som i filmens värld hade sett fullständigt annorlunda ut. Ett annat plus får Huset vid Flon för den levande orkestern på scenen som gjorde mycket för att fånga in publiken.

Om jag skulle betygsätta Huset vid Flon så blir det 3 av 5 i betyg, en bra teaterföreställning men hamnar inte i topp på något sätt. Dels är historien lite för flyktig och hoppig och sedan tilltalar det mig bara inte så mycket eller om storyn inte var så tilltalande. Men bra skådespeleri och ett framträdande man verkligen drogs in i. Ser fram emot nästa gång det blir teater. // Max Colliander
Huset vid Flon, på Max Collianders blogg Max Colliander bloggen


Enarmad bandit

Enarmad bandit är inte en brottsling med endast en hand, utan en maskin med ett handtag på sidan som man drar i så blir det "slots" som rullar runt massvis med varv och sedan stannar ungefär som ett hjul men man ser det mitt på. I regel behövs tre irad vågrätt sett för att vinna men online finns det olika typer av spel med enarmade banditer. Jag har provat enarmade banditer på en färja men vann inget särskilt. Nu ska jag hemåt bye / Max Colliander


Trevlig väntan på bussen

Ett tag sedan nu, på Kanelbullens dag typ den 2 oktober är det va? Så i alla fall köpte jag hem kanelbullar och i väntan på bussen tog jag upp en bulle och började äta av den, helgod. Två kvinnor kom förbi och satte sig och en av dom uttryckte tydligt och besviket hur hon glömt köpa kanelbullar idag och de kollade mot mitt håll (ja kanelbullen verkligen doftade kanelbulle).

Bussen kom inte på kanske tjugo minuter och det var bara vi tre som satt där och social som jag är sade jag väl nåt tillbaka och började prata med dom. Det hela blev en mycket trevlig väntan på bussen och vi diskuterade allt mellan himmel och jord. En av dom var lite äldre än mig förstod jag och så mycket mer av själva pratandet pallar jag inte skriva nu. Trevligt i alla fall och trevligt att ingen rökte heller. // Max Colliander

Onlinespelstuff

Hej, jag heter Max och jag har aldrig spelat på Casino In real life (IRL). Men en gång så fick jag 25 virtuella kronor att spela för på någon sajt och det var väl inte så värst underhållande då det tog slut efter ett klick. Roulette låter lite kul i alla fall det har man sett mycket i filmvärlden att typ ryssar ägnar sig åt, undrar hur mycket sanning det är eller om det endast är fördomar. Det skall tydligen finnas något som heter black jack också men det låter mer som någon rollfigur i Pirates of the Carribean. Jag har aldrig sett någon av dom filmerna men musiken av Hans Zimmer är awesome. En sida på Internet där man kan guidas runt om detta är på Casino. Undrar hur många som verkligen spelar sådana här spel ofta, finns statistik på det? Det verkar ju vara mycket pengar i omlopp liksom. Det var allt för detta inlägg. MVH // Max Colliander

Oddsajter

Jag har tidigare bloggat lite om casino- och bingosajter och här kommer ett inlägg om Oddsajter. Som man hör på namnet är det som "att satsa på oddset" dvs. att man gissar på ett resultat i ex. en fotbollsmatch eller likannde och då satsar en viss summa pengar.

Jag har aldrig ägnat mig åt detta själv men under EM-kvalmatchen nyligen mellan Sverige och Holland så var det mycket reklam i media och under matchen för allt man kunde spela på. Gissa hur många hörnor en halvlek skulle ha, hur många mål som skett efter halvtid och mycket mycket mer. Huruvida det är olagligt eller inte att anordna sådana här odds i Sverige vet jag inte men i praktiken spelar det nog ingen roll då sajter inte behöver ha sin bas i Sverige liksom tv-kanaler. Fast det görs ju reklam för Oddsajter i svenska tidningar i och för sig så det borde vara lagligt. Oddsajter verkar det finnas gott om på Internet i alla fall, men så värst lockad känner jag mig ändå inte har ju knappt tid med annat heller så. // Max Colliander

Tidigare inlägg
RSS 2.0