Toy Story 2
Spelet blir dock lite enformigt i längden men är smart uppbyggt så man kan återkomma till banor senare om de drygar för mycket. Någon gång kommer jag spela om Toy Story 2 på Playstation, men inte nu. // Max Colliander
Star wars Lego - The original saga
Grafiken är densamma, fin, ljudeffekterna lika övertygande som innan, banorna är ibland lite för långa, mer utmanande absolut, samma varma humor och pricksäkra scener som kopierade ur filmerna. Tyvärr är samma buggar kvar även i detta spel vilket är frustrerande. Spelet är betydligt roligare i två-spelar läge men känns som de borde ansträngt sig mer för att göra ett nytt spel och inte bara plocka från ett vinnande koncept. Spelet är bra hur som, 4 av 5 i betyg och kommer garanterat spela om det någon gång. // Max Colliander
NHL 07
Musiken i spelet är jättebra, grafiken är klart godkänd och kontrollen likaså. Tror dock inte ishockeyspel är bland mina favoritgenrer. Finns liksom inget lag alls jag "står nära". NHL eller Elitserien lika noll koll i båda och sedan finns typ finska ligan och många fler. Har väl någorlunda koll på Tre kronor men knappt det heller. Ishockey är kul, någon gång ibland. Men känner inte för och köpa fler, nyare NHL-spel. // Max Colliander
The Legend of Zelda - Majoras mask
Grafiken är jättebra i N64-format och kontrollen fungerar finfint även om jag skulle velat se en enskild förbättring. Musiken är på toppenivå och utmaningarna är stora. Spelet är väldigt speciellt då man hela tiden rör sig inom tre dygn och kan kontrollera tiden. När man sparar spolar man tillbaka tiden. Detta kan vara rätt drygt de gånger man måste spela en halvtimme till för att inte förlora en massa grejer man gjort alltså att man inte kan spara på en gång då man vill avsluta. men fascinationen av spelet och detaljerna med dygnsspektrat övertygar ändå.
Jag hade gärna sett en story som var mer sammankopplad med Ocarina of time och detta spel är inte lika bra om än väldigt bra. Minispel och utmaningar utanför storyn gillar jag i allmänhet i tv-spel. Detta spel får 5 av 5 i betyg men jag kommer inte sätta mig ned och spela det igen på ett bra tag. // Max Colliander
Heavy Rain
Handling: The Origami-killer kidnappar små pojkar i tio-årsåldern och dränker dom. En symbolisk gest sker sedan mot offren som lämnas döda på div. ödemarker efter några dagar. Familjer är rädda, polisen har fullt upp och du (Ethan Mars) är nästa far att förlora sin son, tiden är knapp för att rädda Shaun Mars. Man följer fyra karaktärer i spelet och handlingen går att påverka en hel del. Det finns olika slut av spelet och man har själv makten över vilka som ska överleva, och inte överleva samt massor med andra val mer eller mindre viktiga för handlingen. Detta spel kan spelas om och om igen eller bara spela om enskilda kapitel för att se hur man kan påverka storyn vid andra val. De fyra karaktärerna man får följa är pojkens pappa, en FBI-agent, en privatdetektiv samt en journalist. Hanlingen är ruggigt skrämmande, spännande och bra.
Grafik: Antagligen det snyggaste som visats i ett tv-spel. Videosekvenserna går in i spelet så ibland förstår man inte varför de står still men då är det för att man själv får ta över. Tillsammans med Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots är detta det snyggaste spel jag någonsin sett. Spelet är som en film och grafiken ger ett intryck jag inte sett förr.
Ljud: Perfekt ljud som visar på den dystra stämningen
Kontroll: Spelets egentliga enda nackdel, samt att det kunde få vara längre då. På några få ställen blir kontrollen frustrerande men lyssnar man noga och testar sig fram löser man även det. Att man sedan t ex inte har någon karta att överblicka vart man ska uppe i skärmens hörn är ju bara positivt. När har man det i verkligheten liksom?
Avslut: Heavy Rain är ett fantastiskt välgjort thriller-spel som också är riktigt hemskt. Det fungerar jättebra att se på när en annan spelar och följa den filmiska handlingen och se nya scener och nya händelser när historien hela tiden påverkas logiskt av de små besluten. Jag har aldrig spelat ett spel i denna kategori förut så har inget och jämföra med precis. 9 av 10 i betyg skulle jag vilja säga. // Max Colliander
Lego Star wars: The video game
Final Fantasy XIII
För första gången är huvudrollen en tjej (FF-X2 räknas ej), Lightning som är en elitsoldat på Cocoon, en form av planet där alla har det bra och lever livet. De närs av sina indirekta gudar, fal´cie som ger dom mat, vind, sol ja allt. Men det finns en undre värld, Gran Pulse som fruktas av alla. Storyn är faktiskt rätt kompicerad även för att vara ett FF-spel men den är aboslut bra.
Ska jag säga vad jag tycker om spelet blir det också lite svårt då man så lätt jämför med de tidigare FF-spelen. Grafiken är på topp och vid ett ställe man verkligen tänkt på under spelet får man komma till sedan och den stäppen är en riktig "wow-känska" i grafikkvalité. Storyn är bra men känns inte briljant men det kan bero på tvn:s lilla text samt den krångliga engelskan jag ska verkligen spela om spelet någon gång.
Musiken känns väldigt främmande med japansk pop mitt i striderna och man saknar verkligen den klassiska vinnarfanfaren som var med ända till spel nr tolv. Men även om musiken ibland kan tyckas malplacerad stör den aldrig, det blir aldrig något irriterande mer bara ovanligt. Cutscenes är inte alls så vackra som i tidigare spel, av den enkla anledning att grafiken nu hinnit ikapp så den är lika fin när man spelar som när det är videor.
Jämförelsevis då: FF tio är fortfarande det i särklass bästa spelet, såväl totalt som själva storyn. Grafiken är ju finast men det är rätt logiskt. Jag gillar spelet mer än tolvan som ännu är ett av det minst bra spelen även om det också är bra. Det känns dock som att FF XIII kunde ha varit så mycket bättre, visst stridssystemet är superbra verkligen men minispel då? Alla klassiska minispel som blitz ball, kortspel eller Chockoboracings existerar inte och det är t om mer minispel i FF tolv än i tretton. Det är dock en förbättrad version av Hunting i detta spel än det föregående.
Som avslutning kan sägas att detta är ett väldigt vackert och bra spel och det håller FF-kvalité, jag hade dock mer förväntningar på det än vad det levde upp till. // Max Colliander
Metal Gear Solid Rising: Äntligen info!
Detta spel, som jag hellre skulle vilja kalla bara Metal Gear Rising då det inte handlar om Solid Snake längre utspelar sig mellan spel nr 2 (Sons of Liberty) och nr 4 (Guns of the Patriots) och huvudrollen är Raiden, bara Raiden. Jag ser fram emot detta spel väldigt mycket och om grafiken t om överträffar den i Guns of the patriots så är det bara för bra typ.
Jag förhandsbokade Metal Gear Solid Rising redan förra året och den förhandsbokningen ligger bara och väntar på CDON och jag köper det på Playstation 3. // Max Colliander
Leisure suit Larry
Spelet är på många sätt helt sjukt men riktigt roligt och väldigt mycket bättre än jag först trodde, köpte det begagnat för 59 kr till konsolen Playstation 2. Grafiken är fint tecknad och kontrollen lätt att förstå sig på. Kameravinklarna som ibland kan förstöra ett helt spel fungerar jättebra och den egentligen enda missen tycker jag är att det inte går att få textat. Men man förstår det mesta ändå och humorn i konversationerna är ju på topp!
Ytterligare plus är att det är riktig musik med i spelet och höjdaren enligt mig är ju när de gör en egen version på Grease-låten Summer lovin. Tidsmässigt så tar det många timmar att klara detta spel, såvida man inte köper igenom sig alla uppdrag och fegar då men det är ändå en smart möjlighet om man verkligen fastnar.
Kort och gott vill jag säga att för att vara en så pass vrickad spelíde så funkar det ändå väldigt bra och spelet är underhållande (inte bara om man är kille). Synen på kvinnor m.m. måste man ta med en nypa salt dock så klarar man bara det är detta ett spel jag varmt rekommenderar så länge man inte bryter någon åldersgräns givetvis. Jag förutsätter att en åldersgräns finns i alla fall. Om jag ska betygsätta spelet blir det nog en mycket stark 4! // Max Colliander
The Legend of Zelda - Ocarina of time
Spelet kom 1998, då gick jag i mellanstadiet och hörde till de som valt Playstation istället för Nintendo 64. Men alla kompisar som hade N64 köpte detta då, extremt häftiga spel och även om vi hade svårt att förstå all engelska och satt med ordböcker för översättning spelade vi på och löste pussel efter pussel. Eftersom de alltid kommit längre när jag kom på besök så fick jag aldrig något grepp om historien i spelet.
Jag köpte dock detta spel ihop med konsolen för 4-5 år sedan och har spelat ut det ett flertal gånger, nu senast utan att fuska med guiden som jag också har. Även om spelet inte alls är lika förstklassigt idag som då så är det en klassiker och ett mycket underhållande tv-spel.
Några av spelets höjdpunker är de vackra låtarna man lär sig på ocarinan, samt all musik som passsar så perfekt in i spelet. Sidouppdragen som fiske vid sjön (kontrolldödare), jakten på Gold skulltulas samt hjärtdelar och lite andra minispel gör att man kan ta en paus från templen om man vill och bara dra runt och utforska. Två andra höjdpunker är när man får hästen Epona och att spelet utspelar sig både när Link är ett barn, och sju år senare då Hyrule ser mycket mörkare ut.
Spelet är långtifrån perfekt i dagens mått men jag kan inte ge det annat än 5 av 5 i betyg och kommer absolut spela om det någon gång i framtiden. // Max Colliander
A tribute to Raiden
Final Fantasy IX
Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty
Spelet har kritiserats mycket av fansen p.g.a. att man inte spelar så mycket som Solid Snake som i de flesta andra MGS-spelen utan större delen som den nya personen Jack, med kodnamn Raiden. Visst är Solid Snake med under hela spelets gång men endast spelbar i första delen (Tanker-delen ej Plant-delen). Jag tycker personligen spelet är det som är minst bra i serien men ändå är ett toppenbra spel.
Gillar verkligen känslan av att man inte vet om man egentligen vill stå på den sida man står på i konflikten. Tänk om man egentligen inte är hjälten man tror att man är, kanske man bara är en "puppet" som lyder order utan att tänka själv. Och bekämpar det som vill befria en? Dessa frågor fördjupas otroligt mycket genom spelets handling och precis som en ultrabra spännande film för handlingen fram en på sätt man aldrig kunde tro till en början och tar sig nya törner när man minst anar det.
Budskapen i spelet som helhet är jättefint och ikonerna från de andra spelen (ex. Revolver Ocelot) finns givetvis med. MGS-spelen har oftast grymt bra musik så värt att påpeka att endtitle-theme här är en riktig besvikelse. Men intromusiken är faktiskt den musik som gjorde att jag köpte spelet för så längesen. Fann en video på Youtube som jag tyckte var riktigt cool och sökte länge efter musiken i videon och köpte direkt spelet när jag lyckats komma över varifrån musiken kom. Harry Gregson Williams är kung, i tvspelsmusik-branschen!
Nu har jag visst bloggat om samtliga MGS-spel jag spelat, kanske borde försöka mig på de där jättegamla sen med grafik som bara, ja lite för gammalt för min smak egentligen då:p. Annars ser jag ju fram emot nästa del i serien som kommer till Playstation 3 (Metal Gear Rising) med Raiden i huvudrollen. // Max Colliander
Final Fantasy X
Final Fantasy tio, utspelas i Spira med Tidus i huvudrollen. Spelat spelet ett antal gånger och det är lätt beroendeframkallande. Gillar verkligen minispelet Blitz ball vilket man kan sitta flera timmar i sträck med. Ett jättebra spel som var det i särsklass bästa jag någonsin spelat innan Playstation 3 och Metal Gear Solid-spelen passerade. Musiken från FFX är jättefin och är tack vare spelet jag upptäckt lite japansk popmusik kan man säga, lyssnar på låtarna till vardags med. Orkar inte skriva mer nu kom nyligen hem från Stockholm, bye // Max Colliander
Metal Gear Solid
Idag när man spelat spelet flera gånger och förstår engelska betydligt bättre blir spelet ännu intressantare och är en rejäl klassiker. Hela MGS-storyn är ju uppdelat i olika spel och detta är det äldsta jag spelat, som utspelar sig typ 5 år före MGS 2 och 9 år före MGS4. Trean Snake eater utspelar sig vid Kalla kriget och alla spelen är så skitabra.
Att spela om Metal Gear Solid nyligen väckte inte bara nostalgi utan blev nästan som ett helt nytt spel dels tack vare att jag förstod engelskan, men också mycket då den kopplar ihop en massa från de nyare MGS-spelen.
När Metal Gear Solid kom ut var det en 10/10-betygare och det är det idag med anser jag. Tactical espionage action som utformningen heter föredrar jag också före direkta Pangpang-spel. Kommer givetvis spela om MGS i framtiden. // Max Colliander
Metal Gear Solid 3: Subsistence
Vet inte varför det tog sådan tid att inhandla det här spelet. Lite tid och hitta det begagnat men borde köpt det för länge längesen. När jag spelade MGS3 (Snake eater) första gången för snart ett år sedan hade jag aldrig sett något finare i grafikväg på tvspel. Tyckte det tom slog Final Fantasy X. Kontrollen var toppen, spänningen och storyn alldeles lysande. Musiken är otroligt bra den med och även om jag länge kallat mig MGS-fan var det Snake Eater som fick mig att bli helt såld på serien, så att säga. Jag har sedan spelat om spelet en gång och kommer spela det fler, inte minst för att förstå ännu mer av den i MGS avancerade storyn som hänger ihop mellan alla spel.
Jag har MGS3 Subsistence dårå där Snake Eater ingår, och de två första spelen samt en bonusdisc med extramaterial i form av minispel där de blandar MGS3 med Ape Escape, rätt gulligt. Klockrenast är dock alla de fejkvideor där de driver med sig själva. T ex en kärlekshistoria mellan Naked Snake och chefen på CIA osv. Subsistence är mycket bättre på alla sätt som skiljer spelet åt originalet Snake eater och jag är glad att jag köpte detta kompletta istället för bara Snake eater. Spelet får lätt 10 av 10 i betyg // Max Colliander
Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots
Hade riktigt höga förväntningar på detta spel till Playstation 3 och kan bara säga att mina höga förväntningar uppfylldes med råge. MGS4 tar spelvärlden in i filmvärlden på ett så otroligt snyggt och proffsigt sätt. Massiva filmsekvenser som fäster en vid tvskärmen och scener så snygga att man knappt uppfattar om det är en videosekvens eller faktiskt spelande.
Storyn är något av det absolut bästa, och finaste som existerar och knyter verkligen samman hela MGS-serien. Som ett stort fan av spelserien och ägare av fyra spel utöver detta är detta sista spel med Solid Snake i huvudrollen ett oerhört fint avslut som väver samman historien och knyter samman trådar från tidigare spel. Om man gjorde film av dessa spel skulle storyn och filmmusiken vara av hög klass.
Måste också erkänna att det som fick mig att verkligen sätta mig in i spelserien var musiken. Jag köpte ett tidigare Metal Gear Solid-spel p.g.a. den vackra och känslosamma musiken som jag försökt identifiera i flera månader innan jag fick veta att det kom från ett tv-spel.
Handlingen i spelet finns att hitta på Internet, så den drar jag inte här. Handlingen är dessutom miljoner gånger bättre om man spelat och förstått de tidigare spelen då så mycket knyts samman, ungefär som filmer och dess uppföljare. Även om det går och spela bara Guns of the Patriots som enskilt spel med så ger det inte alls lika mycket.
För att få ut det mesta av Harry Potter-filmerna måste man läsa böckerna - För att få ut allt ur MGS4 måste man spela de tidigare spelen, ju fler spel desto mer ger det. Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots är antagligen det bästa spel jag någonsin spelat, ett riktigt mästerverk. Tror faktiskt det t om slår Final Fantasy X på Playstation 2, som tidigare varit en odödlig favorit. Detta spel får utan tvekan full pott på allt som går, kontroll, grafik, story, ljudeffekter, musik etc. // Max Colliander
Tekken 6
Så har denna konsol slutligen kommit, paketet vägde typ 5-6 kg så vart ingen storhandel på samma gång. Så fort vi kopplat i det började vi spela ett av våra fem spel, Tekken 6.
Vi har bara en handkontroll så spelat Storymode och Arena. Det är lätt att vara nostalgisk och sakna det gamla klassiska då man bara är två slagskämpar på en bana och kämpar man mot man (eller kvinna mot kvinna aja ni fattar). Nu är den funktionen dock inte helt borttagen men då är det typ bara 4-5 fighter sedan ser man personens slutvideo.
Storymode verkar dock riktigt stort och ger spelet ett otroligt djup i förhållande till de tidigare Tekkenspelen. Jag gillar också den smarta idén att personerna finns i Storymode och har en roll, och sedan deltar i The king of iron fist tournament 6 i Arenan på sidan om. Det är inte helt lätt att få fram nya slagskämpar i Arenan vilket tidigare alltid varit målet med spelen.
Customize är nytt också att man själv kan göra om slagskämparna, ge dom clownnäsa, solglasögon eller ny frisyr. Kanske kul för en del, inget jag roas av. Det absolut minst braiga med spelet, som stör något otroligt är att texten är så fruktansvärt liten. Man får ont i ögonen av att läsa konversationer och faktarutor och det är inte sällan man hoppar över ord och kanske missar viktig information. Detta kanske dock kan bero på tv-apparaten? Eller någon funktion på konsolen?
Men spelet är riktigt underhållande och med en andra handkontroll tror jag Storymode skulle bli ännu roligare, och fighterna skulle effektiviseras. // Max Colliander
