Jag trivs... (del 2)
Första skoldagen denna vecka fann jag inget ägg utanför porten. Istället fann jag en dramaten och ett gäng mäklar-flyers. Hur länge de kommer stå där får man la se. Ja detta blev ett väldigt kort inlägg. Men en bild blire ändå. // Max Colliander
Heavy Rain
Heavy Rain, spel till Playstation 3. Sett när Madde spelat ut spelet och nu gjort det även jag. Detta spel är riktigt häftigt och ger thriller-spelen i tv-spelsvärlden ett stort lyft. Ska försöka dra kort om spelet utan att spoila:
Handling: The Origami-killer kidnappar små pojkar i tio-årsåldern och dränker dom. En symbolisk gest sker sedan mot offren som lämnas döda på div. ödemarker efter några dagar. Familjer är rädda, polisen har fullt upp och du (Ethan Mars) är nästa far att förlora sin son, tiden är knapp för att rädda Shaun Mars. Man följer fyra karaktärer i spelet och handlingen går att påverka en hel del. Det finns olika slut av spelet och man har själv makten över vilka som ska överleva, och inte överleva samt massor med andra val mer eller mindre viktiga för handlingen. Detta spel kan spelas om och om igen eller bara spela om enskilda kapitel för att se hur man kan påverka storyn vid andra val. De fyra karaktärerna man får följa är pojkens pappa, en FBI-agent, en privatdetektiv samt en journalist. Hanlingen är ruggigt skrämmande, spännande och bra.
Grafik: Antagligen det snyggaste som visats i ett tv-spel. Videosekvenserna går in i spelet så ibland förstår man inte varför de står still men då är det för att man själv får ta över. Tillsammans med Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots är detta det snyggaste spel jag någonsin sett. Spelet är som en film och grafiken ger ett intryck jag inte sett förr.
Ljud: Perfekt ljud som visar på den dystra stämningen
Kontroll: Spelets egentliga enda nackdel, samt att det kunde få vara längre då. På några få ställen blir kontrollen frustrerande men lyssnar man noga och testar sig fram löser man även det. Att man sedan t ex inte har någon karta att överblicka vart man ska uppe i skärmens hörn är ju bara positivt. När har man det i verkligheten liksom?
Avslut: Heavy Rain är ett fantastiskt välgjort thriller-spel som också är riktigt hemskt. Det fungerar jättebra att se på när en annan spelar och följa den filmiska handlingen och se nya scener och nya händelser när historien hela tiden påverkas logiskt av de små besluten. Jag har aldrig spelat ett spel i denna kategori förut så har inget och jämföra med precis. 9 av 10 i betyg skulle jag vilja säga. // Max Colliander
Handling: The Origami-killer kidnappar små pojkar i tio-årsåldern och dränker dom. En symbolisk gest sker sedan mot offren som lämnas döda på div. ödemarker efter några dagar. Familjer är rädda, polisen har fullt upp och du (Ethan Mars) är nästa far att förlora sin son, tiden är knapp för att rädda Shaun Mars. Man följer fyra karaktärer i spelet och handlingen går att påverka en hel del. Det finns olika slut av spelet och man har själv makten över vilka som ska överleva, och inte överleva samt massor med andra val mer eller mindre viktiga för handlingen. Detta spel kan spelas om och om igen eller bara spela om enskilda kapitel för att se hur man kan påverka storyn vid andra val. De fyra karaktärerna man får följa är pojkens pappa, en FBI-agent, en privatdetektiv samt en journalist. Hanlingen är ruggigt skrämmande, spännande och bra.
Grafik: Antagligen det snyggaste som visats i ett tv-spel. Videosekvenserna går in i spelet så ibland förstår man inte varför de står still men då är det för att man själv får ta över. Tillsammans med Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots är detta det snyggaste spel jag någonsin sett. Spelet är som en film och grafiken ger ett intryck jag inte sett förr.
Ljud: Perfekt ljud som visar på den dystra stämningen
Kontroll: Spelets egentliga enda nackdel, samt att det kunde få vara längre då. På några få ställen blir kontrollen frustrerande men lyssnar man noga och testar sig fram löser man även det. Att man sedan t ex inte har någon karta att överblicka vart man ska uppe i skärmens hörn är ju bara positivt. När har man det i verkligheten liksom?
Avslut: Heavy Rain är ett fantastiskt välgjort thriller-spel som också är riktigt hemskt. Det fungerar jättebra att se på när en annan spelar och följa den filmiska handlingen och se nya scener och nya händelser när historien hela tiden påverkas logiskt av de små besluten. Jag har aldrig spelat ett spel i denna kategori förut så har inget och jämföra med precis. 9 av 10 i betyg skulle jag vilja säga. // Max Colliander
Jag trivs...
Jag trivs i Nyby. Människorna är väl lite ovanliga men direkt harmlösa. Kul med speciella grannar liksom. När jag cyklade till jobbet i fredags låg det ett stort ägg på bänken utanför porten. Och alla dessa argalappar som sätts upp av anonyma boende är bara för underbara:D. Alltid kul och läsa när det satts upp någon ny. För skojs skull har jag funderat på att skriva lite argalappar jag med. Hittade en sajt som heter Arga lappen, rätt kul:). // Max Colliander
Lego Star wars: The video game
Det första Lego-spel jag spelat och det första Star wars av massor som jag tyckt varit riktigt bra. Man spelar igenom episod 1-3 och allt är i legoformat. Bortsett från att spelet är väldigt gulligt gjort så är det också väldigt troget filmerna och mellansekvenserna som det skojas med är mer eller mindre exakt som scenerna i filmerna rätt kameravinklar osv. Detta spel är lite kort tycker jag och andra gången man spelar det kan man av taktiska skäl vänta med och köpa fler karaktärer och Extra-saker så man får det bästa direkt vilket förstör underhållningen lite. Att spela två spelare är toppenkul och är man som jag ett Star wars-fan och vuxit upp med det, samt vuxit upp med lego så är detta spel något jag verkligen rekommenderar. En stark 4 av 5 i betyg. // Max Colliander
O/lika uppdrag #022
Mitt mest spektakulära uppdrag hittills. Jag funderade länge på vad jag skulle testa på. Ville prova något jag aldrig gjort förut och ändå kunde klassas som sport samt lite läskig. Köra ner med en kundvagn för en brant backe var det enda jag hade i åtanke men så fyllde morsan år och jag fick den bästa av inspiration. Hon fick nämligen ett fallskärmshopp i present så nu ett år senare genomförde jag detta uppdrag.
Ett flygplan tog oss 4000 m upp i luften och sedan med en instruktör på ryggen hoppa vi ut och föll i 200 km i timmen i en minut för att sedan sväva ned då fallskärmen vecklades ut. Upplevelsen var jättehäftig och min instruktör anser också att detta är en sport, och att klassa som "verkar läskig". Var förresten nyligen SM ute i Gryttjom så det är en sport och klart godkänt. Uppdrag slutfört. // Max Colliander
Ett flygplan tog oss 4000 m upp i luften och sedan med en instruktör på ryggen hoppa vi ut och föll i 200 km i timmen i en minut för att sedan sväva ned då fallskärmen vecklades ut. Upplevelsen var jättehäftig och min instruktör anser också att detta är en sport, och att klassa som "verkar läskig". Var förresten nyligen SM ute i Gryttjom så det är en sport och klart godkänt. Uppdrag slutfört. // Max Colliander
Uppsala online
Jag har aldrig sysslat med så mycket datorspels-lanande då man spelar flera tillsammans i samma spel. Undantaget är under en period för 7 år sedan då jag spelade Counter Strike med några kompisar i källaren på Bokis. Sedan kanske Red Alert 2-SM kan räknas som jag spelade online väldigt mycket för många år sedan.
Men nu har det blivit av två gånger att åka till Uppsala online bredvid Missionskyrkan i stan och lana diverse spel. Det är riktigt kul och man får ju tillfälle och testa på spel man aldrig kört tidigare eller skulle köpa om man inte provspelat före. Första gången var vi 6 personer och andra gången 4 personer och då spelade vi många timmar så det vart ett läskköp för mig med.
Det kostar 25 kr i timmen men blir billigare ju fler timmar man laddar på sitt konto med. Den största nackdelen är då datorer krånglar och hänger sig etc. men då det är så pass billigt och personalen bjuder på ordentlig middag ibland helt gratis så är det inget jag klagar över. Dessutom får man 5 timmars gratis spelande när man fyller år (medtag leg). Så vad jag gör på födelsedagen i år får man la se:p.
Spelen vi spelat mest är Counter Strike och Left 4 dead 2 som jag aldrig provat tidigare. Det är skitkul och köra i team. Sist spelade jag, syrran, älskling och Matilda i team i många timmar alla som människor som kämpade mot zombies i kampanjläge. Jag kommer garanterat lägga ned fler timmar i framtiden på Uppsala online och någon fredag borde jag testa något jag aldrig testat förut. Att lana en hel, lång natt (öppet hela natten fredag-lördag). // Max Colliander
Men nu har det blivit av två gånger att åka till Uppsala online bredvid Missionskyrkan i stan och lana diverse spel. Det är riktigt kul och man får ju tillfälle och testa på spel man aldrig kört tidigare eller skulle köpa om man inte provspelat före. Första gången var vi 6 personer och andra gången 4 personer och då spelade vi många timmar så det vart ett läskköp för mig med.
Det kostar 25 kr i timmen men blir billigare ju fler timmar man laddar på sitt konto med. Den största nackdelen är då datorer krånglar och hänger sig etc. men då det är så pass billigt och personalen bjuder på ordentlig middag ibland helt gratis så är det inget jag klagar över. Dessutom får man 5 timmars gratis spelande när man fyller år (medtag leg). Så vad jag gör på födelsedagen i år får man la se:p.
Spelen vi spelat mest är Counter Strike och Left 4 dead 2 som jag aldrig provat tidigare. Det är skitkul och köra i team. Sist spelade jag, syrran, älskling och Matilda i team i många timmar alla som människor som kämpade mot zombies i kampanjläge. Jag kommer garanterat lägga ned fler timmar i framtiden på Uppsala online och någon fredag borde jag testa något jag aldrig testat förut. Att lana en hel, lång natt (öppet hela natten fredag-lördag). // Max Colliander
Problem med kommentarer
Uppäckte nyligen att det slutat poppa upp automatiskt när nya kommentarer skrivs och därför har flera kommentarer inte godkänts med detsamma. Gått igenom nu och hoppas jag inte missat någon eller att någon försvunnit. Får la kolla manuellt i fortsättningen så inget missas. // Max Colliander
Fredagen den 13:de
Mitt horoskap i Metro sa denna dag följande, "Du är ganska driftig för ögonblicket men även en smula obetänksam - gör inget du kan få ångra". Jag ångrar ingenting, jag föll i 200 km i timmen och fick en otrolig upplevelse denna dag.
Tillsammans med mor och mormor hoppade jag fallskärm, s.k. tandemhopp ute på Gryttjoms flygfält. Det var inte första gången för mor men för mig och mormor så vi hade med oss varsin kameraman upp också som filmade våra hopp. Mormors fallskärmshopp finns på Youtube, 81 år gammal tycker jag är tufft. Enköpingsposten skrev en artikel till sedan (helsida om mormor redan innan hoppet) och vad jag fått höra syns även jag på bild i den nyare artikeln:p.
Upplevelsen går inte att beskriva i ord. Redan vid 800 m frågade jag min instruktör om vi skulle hoppa snart men han förklarade att det då var 3200 m kvar innan vi skulle hoppa. Jag var lite orolig för att må illa men det blev bara ett ytterst lätt illamående. Under det fria fallet såg allt ut som en enorm 3d-skärm det gick liksom inte riktigt att ta in att här är man och här faller man så tack vare den lite overkliga känslan mådde jag inte illa av det tror jag. När fallskärmen väl var utfälld svävade vi runt och man kunde bl.a. se Forsmark långt bort i horisonten. Styrde lite själv och märkte att det ju var otroligt enkelt att styra en fallskärm både i sidled och bestämma över farten. Jag var aldrig rädd för och hoppa och jag tror det hjälpte att mormor var så pass cool och lugn. Var lite nervös i planet på väg upp men då visste jag ju att det inte fanns någon återvändo bara och köra på liksom.
Jag vill verkligen rekommendera att testa på och hoppa fallskärm och skulle lätt vilja göra det snart igen om det inte kostade så mycket. Men om jag gör det igen tänker jag inte ha video vilket kostade en hel del det med. Mer info om Gryttjom finns på Skydives hemsida. // Max Colliander
Tillsammans med mor och mormor hoppade jag fallskärm, s.k. tandemhopp ute på Gryttjoms flygfält. Det var inte första gången för mor men för mig och mormor så vi hade med oss varsin kameraman upp också som filmade våra hopp. Mormors fallskärmshopp finns på Youtube, 81 år gammal tycker jag är tufft. Enköpingsposten skrev en artikel till sedan (helsida om mormor redan innan hoppet) och vad jag fått höra syns även jag på bild i den nyare artikeln:p.
Upplevelsen går inte att beskriva i ord. Redan vid 800 m frågade jag min instruktör om vi skulle hoppa snart men han förklarade att det då var 3200 m kvar innan vi skulle hoppa. Jag var lite orolig för att må illa men det blev bara ett ytterst lätt illamående. Under det fria fallet såg allt ut som en enorm 3d-skärm det gick liksom inte riktigt att ta in att här är man och här faller man så tack vare den lite overkliga känslan mådde jag inte illa av det tror jag. När fallskärmen väl var utfälld svävade vi runt och man kunde bl.a. se Forsmark långt bort i horisonten. Styrde lite själv och märkte att det ju var otroligt enkelt att styra en fallskärm både i sidled och bestämma över farten. Jag var aldrig rädd för och hoppa och jag tror det hjälpte att mormor var så pass cool och lugn. Var lite nervös i planet på väg upp men då visste jag ju att det inte fanns någon återvändo bara och köra på liksom.
Jag vill verkligen rekommendera att testa på och hoppa fallskärm och skulle lätt vilja göra det snart igen om det inte kostade så mycket. Men om jag gör det igen tänker jag inte ha video vilket kostade en hel del det med. Mer info om Gryttjom finns på Skydives hemsida. // Max Colliander
O/lika uppdrag #020
Under Arvikafestivalen 2010 genomfördes detta uppdrag. Vårt camp stod bredvid Svenska kyrkans två stora militärtält där de bl.a. hade ett stort kors ovanför. De hade gudstjänst varje kväll och efter att ha diskuterat en del med en av dom övertygades jag om att detta var en helig plats. En plats där gud finns, där guds närvaro existerar är alltid en helig plats menade dom.
Gudstjänsten inleddes med en kort presentation och sedan körde psalmsångerna igång då alla satt i en ring. Efter några sånger berättade en ung man om en av sina favoritberättelser ur Bibeln och hur häftigt det var med Jesus. Därefter var det lite diskussioner och en och annan fyllepanna fick lämna tältet förhållandevis frivilligt. En ung kille med sin mor berättade om alla bevis under festivalen som de sett på att gud verkligen var med dom. Slutligen delades vi in i smågrupper och hade bönestund.
Det hela tog drygt en timme och det var en intressant upplevelse. Jag var inte religöst troende innan och heller inte efter detta uppdrag. Men uppdrag slutfört. // Max Colliander
Gudstjänsten inleddes med en kort presentation och sedan körde psalmsångerna igång då alla satt i en ring. Efter några sånger berättade en ung man om en av sina favoritberättelser ur Bibeln och hur häftigt det var med Jesus. Därefter var det lite diskussioner och en och annan fyllepanna fick lämna tältet förhållandevis frivilligt. En ung kille med sin mor berättade om alla bevis under festivalen som de sett på att gud verkligen var med dom. Slutligen delades vi in i smågrupper och hade bönestund.
Det hela tog drygt en timme och det var en intressant upplevelse. Jag var inte religöst troende innan och heller inte efter detta uppdrag. Men uppdrag slutfört. // Max Colliander
SM: Happy hour i Lübeck
I maj 2007 var jag med min gymnasieklass i Lubeck och våra två helbraiga mentorer Marie-Louise och Fredrik. Jag och Joel delade hotellrum och allt med resan var bara trevligt och upplyftande. Jag fotade tonvis med bilder och ett minne från klassresan var då vi gick förbi ett Apotek som hade reklam för Happy hour. Ungefär så brukar ju krogen ha här i Sverige ibland. Men att ett Apotek skulle ha sånt, en särskild tid. Ja det är ju rätt komiskt. Hittade faktiskt en bild också som jag fotade där. // Max Colliander
Final Fantasy XIII
Jag har nu spelat ut Storyn i Final Fantasy 13 på Playstation 3. Liksom alla tidigare spel är det en helt ny värld (eller två världar), Gran Pulse och Cocoon och en helt ny berättelse och ett nytt kontroll/stridssystem. Spelet är ett av alla PS3-spel som är anpassat till en HD-tv vilket var lite synd framför allt till en början av spelet då jag missade en del.
För första gången är huvudrollen en tjej (FF-X2 räknas ej), Lightning som är en elitsoldat på Cocoon, en form av planet där alla har det bra och lever livet. De närs av sina indirekta gudar, fal´cie som ger dom mat, vind, sol ja allt. Men det finns en undre värld, Gran Pulse som fruktas av alla. Storyn är faktiskt rätt kompicerad även för att vara ett FF-spel men den är aboslut bra.
Ska jag säga vad jag tycker om spelet blir det också lite svårt då man så lätt jämför med de tidigare FF-spelen. Grafiken är på topp och vid ett ställe man verkligen tänkt på under spelet får man komma till sedan och den stäppen är en riktig "wow-känska" i grafikkvalité. Storyn är bra men känns inte briljant men det kan bero på tvn:s lilla text samt den krångliga engelskan jag ska verkligen spela om spelet någon gång.
Musiken känns väldigt främmande med japansk pop mitt i striderna och man saknar verkligen den klassiska vinnarfanfaren som var med ända till spel nr tolv. Men även om musiken ibland kan tyckas malplacerad stör den aldrig, det blir aldrig något irriterande mer bara ovanligt. Cutscenes är inte alls så vackra som i tidigare spel, av den enkla anledning att grafiken nu hinnit ikapp så den är lika fin när man spelar som när det är videor.
Jämförelsevis då: FF tio är fortfarande det i särklass bästa spelet, såväl totalt som själva storyn. Grafiken är ju finast men det är rätt logiskt. Jag gillar spelet mer än tolvan som ännu är ett av det minst bra spelen även om det också är bra. Det känns dock som att FF XIII kunde ha varit så mycket bättre, visst stridssystemet är superbra verkligen men minispel då? Alla klassiska minispel som blitz ball, kortspel eller Chockoboracings existerar inte och det är t om mer minispel i FF tolv än i tretton. Det är dock en förbättrad version av Hunting i detta spel än det föregående.
Som avslutning kan sägas att detta är ett väldigt vackert och bra spel och det håller FF-kvalité, jag hade dock mer förväntningar på det än vad det levde upp till. // Max Colliander
För första gången är huvudrollen en tjej (FF-X2 räknas ej), Lightning som är en elitsoldat på Cocoon, en form av planet där alla har det bra och lever livet. De närs av sina indirekta gudar, fal´cie som ger dom mat, vind, sol ja allt. Men det finns en undre värld, Gran Pulse som fruktas av alla. Storyn är faktiskt rätt kompicerad även för att vara ett FF-spel men den är aboslut bra.
Ska jag säga vad jag tycker om spelet blir det också lite svårt då man så lätt jämför med de tidigare FF-spelen. Grafiken är på topp och vid ett ställe man verkligen tänkt på under spelet får man komma till sedan och den stäppen är en riktig "wow-känska" i grafikkvalité. Storyn är bra men känns inte briljant men det kan bero på tvn:s lilla text samt den krångliga engelskan jag ska verkligen spela om spelet någon gång.
Musiken känns väldigt främmande med japansk pop mitt i striderna och man saknar verkligen den klassiska vinnarfanfaren som var med ända till spel nr tolv. Men även om musiken ibland kan tyckas malplacerad stör den aldrig, det blir aldrig något irriterande mer bara ovanligt. Cutscenes är inte alls så vackra som i tidigare spel, av den enkla anledning att grafiken nu hinnit ikapp så den är lika fin när man spelar som när det är videor.
Jämförelsevis då: FF tio är fortfarande det i särklass bästa spelet, såväl totalt som själva storyn. Grafiken är ju finast men det är rätt logiskt. Jag gillar spelet mer än tolvan som ännu är ett av det minst bra spelen även om det också är bra. Det känns dock som att FF XIII kunde ha varit så mycket bättre, visst stridssystemet är superbra verkligen men minispel då? Alla klassiska minispel som blitz ball, kortspel eller Chockoboracings existerar inte och det är t om mer minispel i FF tolv än i tretton. Det är dock en förbättrad version av Hunting i detta spel än det föregående.
Som avslutning kan sägas att detta är ett väldigt vackert och bra spel och det håller FF-kvalité, jag hade dock mer förväntningar på det än vad det levde upp till. // Max Colliander
Utträde ur Svenska kyrkan
Så har man nu fått sitt bevis på att man har gått ur Svenska kyrkan. Jag är inte särskilt mycket för vare sig religioner eller protestantismen. Dock är ju religion intressant särskilt ur ett historiskt perspektiv då man ser hur mycket det påverkar människor över hela världen och mer eller mindre styrt folks liv. Jag kan lägga pengarna (kyrkoskatten) på annat och även om jag anser att Svenska kyrkan ibland gör riktigt bra saker, så anser jag att de goda handlingarna kan göras även om man har en annan tro, eller är ateist. Men tror gör jag ju fortfarande, jag tror inte att det finns någon gud. Jag tror inte att någon bok som är typ 2000 år gammal är det bästa sättet att leva efter eller bygga ett samhälle på.
Att gå ur Svenska kyrkan är gratis och alla som föddes liksom jag år 1987 blev per automatik medlemmar. Man skriver bara (mail går bra) till sin församling att man vill gå ur så skickar de hem en blankett man fyller i. Vill också varna för de som försöker luras och tar betalt för detta. Det är fullständigt gratis att gå ur, tro inget annat! // Max Colliander
Att gå ur Svenska kyrkan är gratis och alla som föddes liksom jag år 1987 blev per automatik medlemmar. Man skriver bara (mail går bra) till sin församling att man vill gå ur så skickar de hem en blankett man fyller i. Vill också varna för de som försöker luras och tar betalt för detta. Det är fullständigt gratis att gå ur, tro inget annat! // Max Colliander
SM: Alice Cooper på P&L
År 2007 var jag på min första stora festival, Peace and Love i Borlänge. Tror det var Slagsmålsklubben och Alice Cooper som krockade tidsmässigt så efter att ha sett en del av SMK drog jag och Nea till Coopers-konserten. Vi fick höra de bästa låtarna enligt mig, Schools out och Poison. Det roliga kom i slutet när han stod och vrålade om att publiken var så fin. Han vrålade ut i säkert 10 minuter om "beautiful swedish girls from Stockholm" "i love Stockholm" o.s.v. Han hade tydligen inte fattat att han spelade i Borlänge utan trodde han var i hufvudstaden:p. // Max Colliander
Flashdance
Såg denna gamla film på syrrans födelsedag under firandet. Filmen handlar om en ung kvinna på 18 år som drömmer om att dansa balett. Hon arbetar som svetsare på dagen och dansare på en klubb på kvällen för att skramla ihop pengar. Dock har hon ingen utbildning som kan hjälpa henne framåt men tränar dans varje dag.
Det märks ordentligt att filmen är gammal, från 80-talet tror jag. Den var lite svår att ta till sig i början men musiken lyfte filmen och man började gilla huvudrollen (Jennifer Beals) mer och mer, cool tjej liksom. Jag tycker filmen var bra och kommer se den igen om möjlighet ges. // Max Colliander
Det märks ordentligt att filmen är gammal, från 80-talet tror jag. Den var lite svår att ta till sig i början men musiken lyfte filmen och man började gilla huvudrollen (Jennifer Beals) mer och mer, cool tjej liksom. Jag tycker filmen var bra och kommer se den igen om möjlighet ges. // Max Colliander
SM: Tanten som ringde
Efter typ ett fyrtiotal insändare i Upsala Nya Tidning och Uppsalatidningen är det en insändare jag särskilt minns. Det var under min tid som djurrättsaktivist och jag hade skrivit om vanvård på en kaninfarm i Uppland. Denna insändare berörde en gammal tant så mycket att hon sökte upp mitt hemnummer och ringde hem till oss, detta var flera år sedan när jag bodde i Fålhagen. Hon sa att hon tyckte det var en jättebra insändare och att hon kände sig berörd av den. Det är ett speciellt minne som nu finns med här, och ett bevis på att insändare verkligen kan påverka folk. // Max Colliander
Syster räddade kvällen
Häromkvällen skulle jag träffa en kompis på stan men vi missförstod varandra och jag satt vid Musikens hus och väntade på honom. Mobilladdaren hade jag tidigare glömt hos mor så hade i princip noll % kvar på batteriet. Rätt vad det var så cyklade min lillasyster förbi som var uppe på besök från Malmö. En räddare i nöden och efter två ring-försök fick jag tag i Ali och vi kunde träffas som planerat. Om inte annat hade kvällen nog känts rätt onödigt och jag hade fått åka hem igen. Trevlig kväll vart det:). // Max Colliander
Tradera-sälj
Efter 20 lyckade affärer på Tradera som köpare har jag nu börjat sälja saker också. Fått PS3-spelet Avatar sålt precis och gott omdöme givetvis. Det var rätt spännande att se hur budgivarna ökade på sina bud och jag fick 200 kr för spelet om jag minns rätt. Nu slipper jag ha det i lägenheten och ta plats i onödan, och någon som ville ha det fick det och jag fick lite pengar för det. Utmärkt!
Just nu har budgivningen slutat på ett gammalt uselt N64 spel och det kom upp till nästan 100 kr på Tradera. Kul kul:). // Max Colliander
Just nu har budgivningen slutat på ett gammalt uselt N64 spel och det kom upp till nästan 100 kr på Tradera. Kul kul:). // Max Colliander
Johan Falk - Leo Gaut
Så har man sett ännu en Johan Falk-film. Faktiskt direkt efter National target. Leo Gaut, mördaren från den allra första filmen, Noll tolerans är tillbaka och har blivit laglydig. Han och hans familj får problem med utpressare som vill ta över deras krog och Johan Falk och de andra på GSI lägger sig i krogkriget. Falk försöker ta hälp av sin informatör Frank Wagner men han känner ingen större lust, vilket man förstår utifrån de tidigare filmerna. Detta leder till att Leo Gaut får en stor roll i filmen och Frank Wagners roll tonas ned väldigt mycket i denna GSI-film.
Jag tycker filmen var bra och han som spelar Leo Gaut gör det bra och övertygande. Detta är den otäckaste av filmerna hittills i serien och man kan verkligen känna empati med Leo. Jag tycker detta är en jättebra polisfilm om än inte i närheten av de tidigare GSI-filmerna om Johan Falk då Joel Kinnaman (som spelar Frank Wagner) briljerar. Men en bra film som jag kommer se igen. // Max Colliander
Jag tycker filmen var bra och han som spelar Leo Gaut gör det bra och övertygande. Detta är den otäckaste av filmerna hittills i serien och man kan verkligen känna empati med Leo. Jag tycker detta är en jättebra polisfilm om än inte i närheten av de tidigare GSI-filmerna om Johan Falk då Joel Kinnaman (som spelar Frank Wagner) briljerar. Men en bra film som jag kommer se igen. // Max Colliander
Johan Falk - National Target
Såg flera av dessa filmer irad o har säkert lite svårt o se skillnad på dom nu. Men seriöst, Joel Kinnaman är så satans jävla bra skådis i det hangör i filmen precis som i första o andra filmen. Framför allt i den första han är underbar biroll, eller huvudroll? Nästan så. Filmen handlar om att en knarklangning äger rum o lite annt, aja jag kan inte skriva så mycket mer nu. En jävligt bra svensk polisfilm och jag älskar verkligheten i filmen, och Kinnamans insats. Sedan har jag "identifierat" ytterligare en grabb i det kriminella gänget som är riktigt cool. Se serien av Johan Falk-filmer, tänk dig att allt är en sann berättelse. Och ta till dig, känn!. Tack för mig denna gång // Max Colliander
Tipsade polisen om polisens nummerplåt
Idag gjorde jag lite ärenden och när jag cyklade hem såg jag en bil som jag reagerade på. Dels att registrerings-skylten var gul och sedan var de svarta bokstäverna och siffrorna lite snea, handmålade. Först tänkte jag "whatever" men sen nä, jag tog och kollade runt bilen och såg att det var likadant på baksidan. En falsk plåt som såg ut att sitta fast med gummisnoddar av något slag. Jag antecknade nummerplåten och hur bilen såg ut och ringde 11414 för att tipsa dom när jag kom hem (hade inte mobilbatteri att ringa där och då).
När jag läste upp nummerplåten och att jag tyckte det verkade skumt var de väldigt väldigt intresserade och vad jag fattade det som var den stulen eller något sånt så jag kopplades till en radiobil. Väl där fick jag prata med en trevlig kvinna som lyssnade på det jag sa och sedan kunde berätta det som var lite fail i det hela då.
Bilen jag sett, hade fått sina nummerplåtar stulna och det är då rutin att polisen ger bilens ägare nya provisoriska nummerplåtar och de är alltid gula, och brukar vara handmålade. Att de sedan satt uppe med två snoddar var bara en slump. Så kort och gott var den skumma bilen inte alls så skum. Det var polisen som inte målat tillräckligt rakt bara. Så nu har man lärt sig något nytt idag. // Max Colliander
När jag läste upp nummerplåten och att jag tyckte det verkade skumt var de väldigt väldigt intresserade och vad jag fattade det som var den stulen eller något sånt så jag kopplades till en radiobil. Väl där fick jag prata med en trevlig kvinna som lyssnade på det jag sa och sedan kunde berätta det som var lite fail i det hela då.
Bilen jag sett, hade fått sina nummerplåtar stulna och det är då rutin att polisen ger bilens ägare nya provisoriska nummerplåtar och de är alltid gula, och brukar vara handmålade. Att de sedan satt uppe med två snoddar var bara en slump. Så kort och gott var den skumma bilen inte alls så skum. Det var polisen som inte målat tillräckligt rakt bara. Så nu har man lärt sig något nytt idag. // Max Colliander
Giovanni Ribisi - en skådespelare som få
Idag snöade jag in på Savage Garden och främst låten Animal song. Hittade musikvideon på Youtube och i första klippet såg jag någon jag tyckte jag kände igen, Giovanni Ribisi. I den officiella videon är det med klipp en film jag såg för länge sen. Jag gillar filmen jättemycket men såg den bara en gång för längesen. Men nu la jag märke till honom direkt, Giovanni Ribisi en av vår tids bästa skådespelare enligt min mening.
Hans insats i filmen Heaven är oförglömlig, där han spelar så bra mot Cate Blanchett. Sedan hans biroll i Lost in translation där man blir mer arg på honon för hur han beter sig för att inte tala om filmen Avatar där han är briljant! Nu har jag insett att han är en av de viktigare rollerna i i filmen The other sister med och tusan vad jag vill se filmen igen (har den någonstans). Detta inlägg är tillägnat en av de finaste bästa skådespelarna jag vet. Ville bara ha det sagt. // Max Colliander
O/lika Uppdrag #001
Ritade teckningen i maj, men uppdraget gjordes inte förrän torsdagen den 29 juli. Klockan 17.30 på 8:ans buss överlämnade jag den fina teckningen med en liten hälsning på baksidan till en person på bussen. Fanns ju inte tillfälle och fråga om namn och ålder men hon var kanske 20 år, brunett och hade en blå jacka.
Jag förklarade att jag ritat teckningen och ville ge dej till henne. Hon tog emot den och sa tack, om än rätt osäker i sin blick. Såg sedan när bussen åkte förbi mig på trottoaren i city att hon höll i den, så den slängdes ju iaf inte direkt:). Har en bild på teckningen som kan vara kul och spara. Uppdrag slutfört, / Max Colliander
